Maslows behovstrappa nyckeln till bra storytelling

Bättre presentationer genom att använda de dramaturgiska reglerna i storytelling.

Anledningen att storytelling fungerar är psykologisk – bra storytelling går att härleda till Maslows behovstrappa. Och till stenåldern.

Storytelling är det generella uttrycket för att berätta en story. Storybranding är processen att formulera budskap med hjälp av de dramaturgiska reglerna i storytelling. En bra story är tydlig och enkel att förstå och följa. Man vet vem det handlar om, vad det handlar om och vad som står på spel.

Det sitter i vårt dna att lyssna på och uppskatta en bra story.

Så har det varit sedan stenåldern.

Den som var bäst på att förmedla en story vid lägerelden var den man lyssnade på och följde.

Det gäller fortfarande.

Stories från stenåldern till idag

Naturligtvis har mycket förändrats sedan stenåldern. Men vissa saker har inte förändrats. Som till exempel människans undermedvetna förmåga att hela tiden scanna omgivningen efter faror.

Vi människor möts varje dag av mellan 3.000 och 5.000 kommersiella budskap. Vi har snabbt blivit duktiga på att filtrera bort det vi inte vill se eller höra.  Hur många av de senaste fem radioreklam-spottarna kommer du ihåg? Eller de senaste fem digitala annonserna du såg?

Precis. Inte många. Om någon.

Det beror på Maslow. 

Ni vet, han med behovstrappan.

Reklamen ni hörde eller såg var inte tillräckligt viktig för er. Den handlade inte om din överlevnad. För då hade du lyssnat.

Storybranding och Maslows behovstrappa

Vi människor motiveras av, lägger vårt fokus och prioriterar vår energi enligt Maslows behovspyramid. Det inkluderar vad vi lyssnar på och kommer ihåg. I och med att de flesta av oss inte kommer ihåg gymnasiepsykologin kommer här en kort sammanfattning: 

Maslows behovstrappa bygger på fem olika nivåer, där den mest grundläggande är nummer ett. 

Dessa är:

  1. Fysiologiska behov.
  2. Trygghetsbehov.
  3. Behov av kärlek.
  4. Självhävdelsebehov.
  5. Självförverkligande behov.

Historiskt har den första nivån – fysiologiska behov – handlat om liv och död. Att helt enkelt överleva dagen. Det handlade om mat, vatten och värme. I detta grundläggande behov ingick också behovet att tillhöra en stam eller en grupp av andra människor. Tillsammans kunde man skydda sig mot hot. Ensam var man ett lätt byte för stenålderns alla faror.

När man var säker på att överleva dagen blev behovet att känna sig trygg det viktigaste. Att ha någon form av boende och känna sig säker.

De två första nivåerna beskrivs ofta som de grundläggande behoven. Det är för att hantera dessa behov som människan genom årtusenden utvecklat under-medvetna beteenden som att hela tiden scanna av omgivningen efter hot mot vår överlevnad. 

Det sitter djupt rotat i vårt undermedvetna.

UPPLEVER HJÄRNAN NÅGOT SOM KAN TOLKAS SOM ETT HOT, ALTERNATIVT NÅGOT SOM KAN  HJÄLPA OSS I VÅR ÖVERLEVNAD, REAGERAR DEN. ALL ANNAN STIMULANS NOTERAR HJÄRNAN INTE LIKA STARKT, OM ENS ÖVERHUVUDTAGET.

Maslows behovstrappa idag

Översatt till idag och det moderna västerländska samhället handlar det grundläggande överlevnadsbehovet inte om fysisk överlevnad. Det handlar istället om att ha ett jobb och en inkomst. Nästa steg i behovstrappan i det moderna samhället handlar om att ha ett hem och en känsla av att känna sig trygg.

Mänsklighetens utveckling har gått extremt fort de sista 200 åren. Men människans dna har inte följt med i utvecklingen i samma hastighet. I klartext innebär det att våra hjärnor fortfarande är kodade att scanna av omgivningen efter basala hot mot vår överlevnad och trygghet. 

Det sker undermedvetet. 

Men processen pågår hela tiden. 

Upplever hjärnan något som kan tolkas som ett hot, alternativt något som kan  hjälpa oss i vår överlevnad, reagerar den. All annan stimulans noterar hjärnan inte lika starkt, om ens överhuvudtaget. När vi nås av 3000 – 5000 budskap varje dag har vi snabbt blivit väldigt duktiga på att sortera bort det som inte är viktigt för oss.

Det här är viktigt att förstå. 

För här finns nyttiga lärdomar att göra för vår kommunikation.

  1. Vi hör budskap som får oss att överleva och utvecklas.
  2. I och med att vi bombarderas med budskap hela dagarna och hjärnan hela tiden scannar av vad som händer hör vi budskap som är enkelt, tydliga och lätta att förstå.

Med tanke på att vi har lyssnat på stories hela livet ska budskapen också vara strukturerade som stories för att kunden ska registrera dem.

Så – i klartext – kommunicera en story som är enkel och tydlig och som på något sätt handlar om det mest grundläggande behov vi människor har så kommer ditt budskap att nå fram bättre.

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Vad är skillnaden mellan storybranding och storytelling?

Vad är skillnaden på storytelling och storybranding?



Vad är skillnaden mellan storybranding och storytelling?

Det är en stor skillnad mellan storytelling och storybranding.

Storytelling är ett berätta en historia. Storybranding är en kommunikationsstruktur baserad på dramaturgin i en story.

 

Många tror att storybranding handlar om att bygga ett varumärke genom att berätta en massa stories om varumärket.

Det stämmer inte. Det är möjligtvis ”brand storytelling”.

Jag tror därför det kan vara bra att förklara skillnaderna.

 

Storytelling

Storytelling betyder att berätta en story. Men det kan vara precis vilken story som helst. Storytelling är bara en process att berätta någonting. Det behöver inte ha något syfte eller tanke.

Vad är då en story? Några beskriver det som något som har en början, en mitten och ett slut. Men det har en varm korv också. Så det funkar inte riktigt som beskrivning.

En annan beskrivning, som jag gillar, är att en story handlar om någon som övervinner ett problem med ett syfte att uppnå något.

En story har alltså en huvudrollskaraktär som vill uppnå något men ett det finns ett problem för att uppnå det.

Lisa vill ha alla rätt på provet i morgon, därför pluggar hon.

Peter har fått punktering på bilen och byter däck.

Lotta vill bli mindre stel och går på yoga.

Allt ovan är exempel på basal storytelling. Ingen är en kioskvältare till story som folk kommer gå man ur huset för att ta del av. Men det är fortfarande grundläggande storytelling.

Vill man skapa en bättre story måste man ha ett tydligare och större problem – så kallad story arc – och man måste också ha en tydlig fiende och en guide/expert i storyn. (Vill du läsa mer om storytelling kan du göra det här).

 

Storybranding

Storybranding är en kommunikationsfilosofi. Ett koncept för hur du ska kommunicera för att nå ut med ditt budskap. Det bygger förvisso på att använda samma dramaturgiska formel som i bra storytelling. Men det handlar alltså om HUR man berättar och inte ATT man berättar. Storybranding är en strategisk formel som fungerar för all din kommunikation. 

Men det är alltså inte en massa stories om ditt varumärke.

Storybranding går ut på att sätta din kund och kundens problem i huvudrollen i din kommunikation. Inte din produkt eller tjänst. Din produkt och tjänst är guiden/experten i storyn. Alltså lösningen på kundens problem.

Många förstår intuitivt förklaringen ovan. Men det är synnerligen svårt för många att praktiskt tänka om. I synnerhet om du jobbat ett tag med marknadsföring och försäljning. Det sitter i ditt dna att prata om hur bra din produkt och tjänst är. Istället för att prata om kunden och kundens problem. Och hur din produkt är lösningen på deras problem.

 

Storybranding är en kommunikationsfilosofi. Ett koncept för hur du ska kommunicera för att nå ut med ditt budskap. Det bygger på att använda samma dramaturgiska formel som i bra storytelling.

 

Storybranding – i praktiken

Vill man jobba med storybranding handlar det i princip alltid om att först ta fram företagets eller varumärkets brand story och oneliner. Det är (för en som är utbildad i processen) relativt enkelt att göra.

Med det som grund gör man sedan:

  1. En nulägesanalys av befintlig kommunikation för att ta reda på vad som behöver ändras för att organisationen ska kommunicera enligt storybranding-modellen.
  2. En för varje företag/varumärke/organisation unik kommunikationsplan baserad på brand storyn och nulägesanalysen.

Hur snabbt förändringsprocessen går beror såklart på budget och hur stor förändring man behöver göra.

Storybranding – effekten/resultat

Det fina med storybranding är att du kan använda i all kommunikation, i text och film och tal. Effekten när man jobbar med storybranding är tydlig: hela organisationen samlas runt ett enkelt budskap och en tydlig story. Det innebär att alla pratar med samma röst, har samma budskap.

Sajten förmedlar samma budskap som säljaren på möte som vd som gör en föreläsning som arbetare på golvet som förklarar för sina vänner på en middag.

Ett enkelt och tydligt budskap. Som genom att det är strukturerad som en story är intressant och engagerande för den som lyssnar. Det är så man skapar kommunikation som står ut i dagens informationsbrus.

Storytelling får dina kunder att hitta dig. Storybranding får dom att förstå hur du kan hjälpa dom.

Från ett säljperspektiv kan man förklara skillnaden så här:

Storytelling får dina kunder att hitta dig. Storybranding får dom att förstå hur du kan hjälpa dom.

 

 

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.