Statsministerns tal till nationen

Statsministerns tal till nationen lämnade en del att önska ur ett budskapsperspektiv. Det gjorde oppositionens reaktion också.

I går höll statsministern tal till nationen med anledning av alla skjutningar, bombningar och dödsfall senaste tiden. Talet lämnade en del  att önska. Det gjorde oppositionens reaktioner också.

Var har vi storyn om en bättre framtid?

 

Du har en stor hink som rymmer 100 liter. Du fyller på 101 liter. Vad beror översvämningen på?

  1. Vattnet.
  2. Hinken.
  3. Det spelar ingen roll. Låt oss torka upp vattnet som får golvet att ruttna om det ligger kvar.

Jag återkommer till frågan.

 

Budskapsanalys av statsministerns tal till nationen igår

Forskning visar att det effektivaste sättet att skapa ett bra budskap som engagerar är att använda den dramaturgiska och psykologiska kraften i storytelling.

Jag jobbar (bland annat) som budskapskonsult. Och det med en unik positionering att jag kopplar budskap till dramaturgin i storytelling. Jag värderar alltså inte politiken i vad som sägs.

Med det sagt:

Statsministerns tal till nationen i går lämnade en del att önska. (se det här).

Visst innehöll det empati. Det tackade dom som jobbar hårt. Och det beskrev problemet. Och det innehåll definitivt en plan – du kan gilla den eller inte – framåt.

Men – och det är ett viktigt men: talet innehöll inget aspirational identity. Ingen vision som vi som national kan samlas runt. Istället försökte statsministern samla billiga politiska poänger och skylla på andra.

Ska man nå ut, ska man samla landet, finns det inget viktigare än aspirational identity. Att kritisera andra är direkt kontraproduktivt. Hur ska dina motståndare kunna ställa sig bakom ditt budskap om ditt budskap är att kritisera dom?

 

…talet innehöll inget aspirational identity. Ingen vision som vi som national kan samlas runt. Istället försöker han samla billiga politiska poänger och skylla på andra…

 

Budskap baserat på storytelling

Att formulera budskap baserat på storytelling innebär inte att man plötsligt börjar berätta korta och långa historier om någonting. Det handlar istället om att förstå den psykologiska kraften som finns i stories och använda det på rätt sätt.

 

Historiska perspektivet

På stenåldern var varje dag en kamp på liv och död. I gruppen, samlad runt lägerelden, var man trygg. Runt lägerelden berättade man stories. Det undermedvetna började redan då koppla stories till trygghet.

Så har det fortsatte genom mänskligheten utveckling; genom den grekiska antiken, den nordiska asatron och romarrikets storhetstid för att nämna något. I alla har storyn varit central.

Hur är det idag? Jo, vi använder stories som avbrott i vardagen. Om det är som bok, teater eller film spelar ingen roll. Vi konsumerar stories för att vi gillar stories.

 

Samma struktur i alla bra stories

Det fundamentala att förstå runt stories är: alla bra stories följer i princip samma struktur. Skalar man ner det handlar det ofta om tolv moment som återkommer i alla bra stories. Vill man renodla och förenkla kan man säga att det är sju moment. 

Det viktigaste för att skapa engagemang: aspirational identity.

Alltså: att måla upp en vision för framtiden.

Psykologiskt fungerar vi människor så här: om du presenterar en vision och en plan för hur vi ska nå dit har du en stor möjlighet att få med dig omgivningen. Det spelar ingen roll om du är företagare, tränare – eller politiker. Visionen är det viktigaste för att samla trupperna. Tätt följd av en plan.

Den här dramaturgin, den här formeln, går att använda inte bara på stories, utan i all kommunikation. Som till exempel politisk kommunikation. Dramaturgin skapar en tydlighet som mottagaren tar till sig.

De historiska ledarna har förstått det.

 

Problemet med dagens politik är man inte förstår ovan fundamentala sanning. Det är alltså inte innehållet i vad du säger som är det viktiga för att få med sig folk. Det är hur du säger det.

 

Problemet med dagens politik

Problemet med dagens politik är man inte verkar förstå ovan fundamentala sanning. Det är alltså inte innehållet i vad du säger som är det viktiga för att få med sig folk. Det är hur du säger det.

Donald Trump har fattat det (om det skrev jag redan 2019 här). Jimmi Åkesson också.

De flesta andra politikerna: not so much.

Kraften i att använda storytelling är oerhörd. Det visar ju framför all Trump. Om du bara paketera budskapet rätt kan budskapet i sig innehålla precis hur många osanningar som helst, men det går ändå fram till väldigt, väldigt många.

Tänk möjligheterna om man paketerar budskapet med sanningar.

 

Oppositionen missar lika mycket

När statsministern inte samlar landet runt en vision har oppositionen en straffspark att göra det. Nu har jag inte läst allas reaktioner med det jag har sett och hört missar alla möjligheten. 

Vissa är till och med så tondöva att dom enbart kritiserar statsministern. Det är budskapsmässigt så uselt att det borde ge utvisningar.

Vi vill inte höra hur dålig din motståndare är. Det kan vi själva bedöma.

Vi vill höra hur det blir bättre med dig.

Ska det vara så svårt?

 

Avslutningsvis, 101 liter vatten i en 100 liters hink. Vad beror översvämningen på?

Vattnet eller hinken?

Det kan man diskutera hur länge så helst.

Vill man agerar torkar man upp vattnet. Vill man berätta en story om det berättar man hur bra det är med torra golv, hur planen ser ut för att torka upp det och vad som står på spel – typ mögel – om man inte torkar upp vattnet.

Med ett blött golv är det vad de flesta som inte är tondöva vill höra.

SD vinner röster med en bättre story

SD har en bättre story

Japp. Du läste rätt. SD har en bättre story.

Du bör läsa resten också.

Det förklarar på två minuter varför vi är där vi är.

I går kväll blev det klart att det blir regeringsskifte i Sverige. Många förfärar sig över att Sverigedemokraterna nu, på ett eller annat sätt, kommer ha inflytande i Sverige och hur andra partier hjälpt dom till den positionen.

Jag ser väldigt lite självrannsakan hos dom andra partierna. Hur vi hamnat här.

Enligt mig är det enkelt:

SD har en bättre story.

Bra strukturerade budskap, budskap baserade på de dramaturgiska reglerna i storytelling gör att människor tar till sig ett budskap bättre och starkare.

En bra story följer en struktur

En bra story är en struktur, en formel, som består av ett antal akter, moment och scablonkaraktärer. Rätt utfört blir det en berättelse som vi människor tar till oss bättre än någon annat. Jag skrev om det på valkvällen. Har skrivit om kraften i storytelling tidigare. Och har också förklarat hur Trump vann det amerikanska valet 2016 tack vare en bättre story.

Nu händer samma sak i Sverige.

Aspirational identity

Det går nämligen att använda en förenklad version av den dramaturgiska formeln för bra storytelling på sina budskap. Det gäller även politiska budskap. Bra strukturerade budskap, budskap baserade på de dramaturgiska reglerna i storytelling gör att människor tar till sig ett budskap bättre och starkare.

När det gäller budskapsformulering med storytelling är en nyckel att mottagaren känner igen sig i huvudrollsinnehavaren och kan relatera till dennes drömmar. Dessa drömmar kallas aspirational identity. Alla bra stories börjar med en huvudkaraktär som drömmer om något större, något bättre och som vill skapa förändring. 

Ju tydligare denna bild och dröm är desto bättre. Desto mer engagemang skapar det. En huvudkaraktären som aspirerar på något större och bättre är fundamentet i bra storytelling.

I klartext: SD är inte problemet. Dom är möjligtvis symbolen för problemet i ditt partis budskap. Men dom är inte själva problemet.
Det är därför skrämselpropaganda för SD fungerat skitdåligt. 

Tydligt problem

Nästa moment i bra storytelling är att det finns ett tydligt problem som hindrar huvudkaraktären att nå sin dröm. Det skapar utmaningen/konflikten som är nödvändig för bra storytelling. 

Kardinalfelet som många gör att göra motståndaren/fienden till problemet. Så fungerar inte den dramaturgiska koden som vi människor uppskattar. En motståndare är möjligtvis en symbol för problemet, men dom är inte själva problemet. Grundproblemet i bra storytelling är alltid vad som hindrar huvudkaraktären från att nå sin dröm.

I klartext: SD är inte problemet. Har aldrig varit. Kommer aldrig vara. Dom är möjligtvis symbolen för problemet i ditt partis budskap. Men dom är inte själva problemet.

Det är därför skrämselpropaganda för SD fungerat skitdåligt. 

Det är möjligt att man tycker att stoppa SD från makten är den viktigaste frågan av alla i valet. Men det är inte den bästa storyn. Än mindre det starkaste budskapet.

Aspirational Identity i att stoppa SD var och är i princip obefintlig. Det kommunicerade – i princip och förenklat – att ett oförändrat läge är det bästa som kan hända. En svag aspirational identity i huvudkaraktären är det säkraste sättet att skapa en oengagerande story. 

Aspirational Identity i att stoppa SD var och är i princip obefintlig. Det kommunicerade att ett oförändrat läge är det bästa som kan hända. En svag aspirational identity i huvudkaraktären är det säkraste sättet att skapa en oengagerande story. 

Vad får människor att rösta?

Det är så klart många olika anledningar. I grunden handlar det om: engagemang.

En oengagerande egen story – ”stoppa SD!” – skapar inte bara svagt engagemang för det egna budskapet. Det öppnar också dörren på vid gavel för någon som har en engagerande story. Med andra ord: det öppnar dörren för väljare att byta parti, till det parti som har en engagerande story. SD har länge varit skicklig på att paketera sina budskap och hållit sig till dom. Vi kan tycka vad vi vill om innehållet i budskapen. Men SDs budskaps struktur har följt strukturen i bra storytelling. Det är vad som har skapat genomslag.

Mottagaren är huvudkaraktären i budskapet

Vad är det då SD har gjort med sitt budskap?

Dom har satt väljarna och Sverige i centrum av sin story. Dom har målat upp tydliga problem. Och dom har beskrivit en vad dom tycker bättre framtid (aspirational identity).

Dom har upprepat budskapet. Igen. Och igen.

I brist på andra partier med ett budskap som innehåller en tydlig aspirational identity är det inte förvånande att det svenska valet 2022 gick som det gick.

När ska de andra partierna förstå – och använda – storytelling för budskap på rätt sätt?

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Maslows behovstrappa nyckeln till bra storytelling

Bättre presentationer genom att använda de dramaturgiska reglerna i storytelling.

Anledningen att storytelling fungerar är psykologisk – bra storytelling går att härleda till Maslows behovstrappa. Och till stenåldern.

Storytelling är det generella uttrycket för att berätta en story. Storybranding är processen att formulera budskap med hjälp av de dramaturgiska reglerna i storytelling. En bra story är tydlig och enkel att förstå och följa. Man vet vem det handlar om, vad det handlar om och vad som står på spel.

Det sitter i vårt dna att lyssna på och uppskatta en bra story.

Så har det varit sedan stenåldern.

Den som var bäst på att förmedla en story vid lägerelden var den man lyssnade på och följde.

Det gäller fortfarande.

Stories från stenåldern till idag

Naturligtvis har mycket förändrats sedan stenåldern. Men vissa saker har inte förändrats. Som till exempel människans undermedvetna förmåga att hela tiden scanna omgivningen efter faror.

Vi människor möts varje dag av mellan 3.000 och 5.000 kommersiella budskap. Vi har snabbt blivit duktiga på att filtrera bort det vi inte vill se eller höra.  Hur många av de senaste fem radioreklam-spottarna kommer du ihåg? Eller de senaste fem digitala annonserna du såg?

Precis. Inte många. Om någon.

Det beror på Maslow. 

Ni vet, han med behovstrappan.

Reklamen ni hörde eller såg var inte tillräckligt viktig för er. Den handlade inte om din överlevnad. För då hade du lyssnat.

Storybranding och Maslows behovstrappa

Vi människor motiveras av, lägger vårt fokus och prioriterar vår energi enligt Maslows behovspyramid. Det inkluderar vad vi lyssnar på och kommer ihåg. I och med att de flesta av oss inte kommer ihåg gymnasiepsykologin kommer här en kort sammanfattning: 

Maslows behovstrappa bygger på fem olika nivåer, där den mest grundläggande är nummer ett. 

Dessa är:

  1. Fysiologiska behov.
  2. Trygghetsbehov.
  3. Behov av kärlek.
  4. Självhävdelsebehov.
  5. Självförverkligande behov.

Historiskt har den första nivån – fysiologiska behov – handlat om liv och död. Att helt enkelt överleva dagen. Det handlade om mat, vatten och värme. I detta grundläggande behov ingick också behovet att tillhöra en stam eller en grupp av andra människor. Tillsammans kunde man skydda sig mot hot. Ensam var man ett lätt byte för stenålderns alla faror.

När man var säker på att överleva dagen blev behovet att känna sig trygg det viktigaste. Att ha någon form av boende och känna sig säker.

De två första nivåerna beskrivs ofta som de grundläggande behoven. Det är för att hantera dessa behov som människan genom årtusenden utvecklat under-medvetna beteenden som att hela tiden scanna av omgivningen efter hot mot vår överlevnad. 

Det sitter djupt rotat i vårt undermedvetna.

UPPLEVER HJÄRNAN NÅGOT SOM KAN TOLKAS SOM ETT HOT, ALTERNATIVT NÅGOT SOM KAN  HJÄLPA OSS I VÅR ÖVERLEVNAD, REAGERAR DEN. ALL ANNAN STIMULANS NOTERAR HJÄRNAN INTE LIKA STARKT, OM ENS ÖVERHUVUDTAGET.

Maslows behovstrappa idag

Översatt till idag och det moderna västerländska samhället handlar det grundläggande överlevnadsbehovet inte om fysisk överlevnad. Det handlar istället om att ha ett jobb och en inkomst. Nästa steg i behovstrappan i det moderna samhället handlar om att ha ett hem och en känsla av att känna sig trygg.

Mänsklighetens utveckling har gått extremt fort de sista 200 åren. Men människans dna har inte följt med i utvecklingen i samma hastighet. I klartext innebär det att våra hjärnor fortfarande är kodade att scanna av omgivningen efter basala hot mot vår överlevnad och trygghet. 

Det sker undermedvetet. 

Men processen pågår hela tiden. 

Upplever hjärnan något som kan tolkas som ett hot, alternativt något som kan  hjälpa oss i vår överlevnad, reagerar den. All annan stimulans noterar hjärnan inte lika starkt, om ens överhuvudtaget. När vi nås av 3000 – 5000 budskap varje dag har vi snabbt blivit väldigt duktiga på att sortera bort det som inte är viktigt för oss.

Det här är viktigt att förstå. 

För här finns nyttiga lärdomar att göra för vår kommunikation.

  1. Vi hör budskap som får oss att överleva och utvecklas.
  2. I och med att vi bombarderas med budskap hela dagarna och hjärnan hela tiden scannar av vad som händer hör vi budskap som är enkelt, tydliga och lätta att förstå.

Med tanke på att vi har lyssnat på stories hela livet ska budskapen också vara strukturerade som stories för att kunden ska registrera dem.

Så – i klartext – kommunicera en story som är enkel och tydlig och som på något sätt handlar om det mest grundläggande behov vi människor har så kommer ditt budskap att nå fram bättre.

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

Vad är branded content?

Vad är branded content

 

Branded content har som syfte att skapa relationer med presumtiva kunder med innehåll som handlar om gemensamma intressen och värderingar.

 

Branded content är:

  • marknadskommunikation med redaktionellt innehåll;
  • fokuserar på värderingar och gemensamma intresse, inte produkter och tjänster.
  • bygger på en kamratlig tonalitet och är inte påträngande.
  • berör och skapar känslor hos konsumenten.
  • addera värde hos mottagaren i form av underhållning eller information.
  • i sin form och struktur ofta skapade för att bli viral, skapa samtal och delningar.
  • Bygger på storytelling.

 

Vad är syftet med branded content?

Syftet med branded content är att skapa kännedom om varumärket på ett icke påträngande sätt. Att genom redaktionellt innehåll som underhåller och utbildar skapa kännedom om ditt varumärke på ett avväpnande sätt. Innehållet har ofta gemensamma intresse och värderingar. Genom att konsumera engagerande innehåll bygger kunderna en känslomässig relation till företaget.

 

”…en marknadsföringsform som går ut på att skapa (nya) relationer med presumtiva kunder genom att skapa innehåll som handlar om gemensamma intresse och värderingar…”

 

 

Det är inte samma sak som content marketing. Content marketing är en strategi, en helhetssyn och systematiskt arbete med redaktionellt innehåll över tid. Branded content är en specifik del av content marketing. Medan content marketing kan vara allt från blogginlägg, filmer, e-books, poddar, med olika syften beroende på när innehållet konsumeras har branded content i princip bara ett grundsyfte.

Vidare ska det inte heller misstas för produktplacering. Visst kan produkter synas (på ett snyggt sätt) i branded content. Men syftet med branded content är inte att produkterna ska synas utan att skapa innehåll som engagerar den som ser det.

 

Tre exempel på branded content

Red bull

Red Bull är den okrönte mästaren på branded content. I princip all deras marknadsföring är fokuserad på att skapa evenemang, stories och upplevelser runt deras företags värderingar: sport och en förkärlek för adrenalin och risk.

 

North Face

North Face vänder sig också till människor med förkärlek för adrenalinkickar. Men deras segment är mer människor som gillar livsstilen utomhus. (Du kan läsa mer om North Face och branded content här).

 

Brygghuset krog

Du behöver inte vara en multinational gigant för att jobba med branded content. Den lilla restaurangen Brygghuset krog i Fiskebäckskil är ett lysande exempel på ett svenskt företag som jobbar rätt med branded content.

Säsongen i Fiskebäckskil i Bohuslän är egentligen några veckor på sommaren. Men genom att jobba systematiskt med evenemang och aktiviteter har Brygghuset Krog i och Slipens hotell precis bredvid restaurangen lyckats skapa en lönsam verksamhet som har öppet 11 månader per år.

Vd Reine Patriksson har länge haft en stark tilltro till content marketing och branded content. Redan innan jag började jobba med dom hade de producerat en fantastisk ”coffe table-book” om livsstilen på Västkusen och full med recept. Jag har sedan vi inledde samarbetet 2016 producerat ett antal filmer för dom. 

 

Exempel med hummerfiske

Filmen handlar om hummerfiske. Det är en berättelse om fiskaren Björn Södergren och förväntningar som finns i luften när hummerfiske-säsongen drar igång första måndagen efter 20 september varje år.

Syftet med filmen är att sprida kunskap om hummerfiske och locka rätt människor – de som gillar att åta  hummer – att längta efter det. Inte någonstans pratar vi om produkten: att Brygghuset krog erbjuder såväl hummer på menyn som hummerfiske-resor för grupper.

Filmen har visats totalt över 100.000 gånger i sociala medier under de sista åren. Livslängden på filmen är i princip hur lång som helst.

Det är bra avkastning.

Brygghuset är inte unikt.

I princip alla företag kan ha stor nytta av branded content. Om man vet vad man gör.

 

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.

 

Fler artiklar om branded content

 

Vad är skillnaden mellan storybranding och storytelling?

Vad är skillnaden på storytelling och storybranding?



Vad är skillnaden mellan storybranding och storytelling?

Det är en stor skillnad mellan storytelling och storybranding.

Storytelling är ett berätta en historia. Storybranding är en kommunikationsstruktur baserad på dramaturgin i en story.

 

Många tror att storybranding handlar om att bygga ett varumärke genom att berätta en massa stories om varumärket.

Det stämmer inte. Det är möjligtvis ”brand storytelling”.

Jag tror därför det kan vara bra att förklara skillnaderna.

 

Storytelling

Storytelling betyder att berätta en story. Men det kan vara precis vilken story som helst. Storytelling är bara en process att berätta någonting. Det behöver inte ha något syfte eller tanke.

Vad är då en story? Några beskriver det som något som har en början, en mitten och ett slut. Men det har en varm korv också. Så det funkar inte riktigt som beskrivning.

En annan beskrivning, som jag gillar, är att en story handlar om någon som övervinner ett problem med ett syfte att uppnå något.

En story har alltså en huvudrollskaraktär som vill uppnå något men ett det finns ett problem för att uppnå det.

Lisa vill ha alla rätt på provet i morgon, därför pluggar hon.

Peter har fått punktering på bilen och byter däck.

Lotta vill bli mindre stel och går på yoga.

Allt ovan är exempel på basal storytelling. Ingen är en kioskvältare till story som folk kommer gå man ur huset för att ta del av. Men det är fortfarande grundläggande storytelling.

Vill man skapa en bättre story måste man ha ett tydligare och större problem – så kallad story arc – och man måste också ha en tydlig fiende och en guide/expert i storyn. (Vill du läsa mer om storytelling kan du göra det här).

 

Storybranding

Storybranding är en kommunikationsfilosofi. Ett koncept för hur du ska kommunicera för att nå ut med ditt budskap. Det bygger förvisso på att använda samma dramaturgiska formel som i bra storytelling. Men det handlar alltså om HUR man berättar och inte ATT man berättar. Storybranding är en strategisk formel som fungerar för all din kommunikation. 

Men det är alltså inte en massa stories om ditt varumärke.

Storybranding går ut på att sätta din kund och kundens problem i huvudrollen i din kommunikation. Inte din produkt eller tjänst. Din produkt och tjänst är guiden/experten i storyn. Alltså lösningen på kundens problem.

Många förstår intuitivt förklaringen ovan. Men det är synnerligen svårt för många att praktiskt tänka om. I synnerhet om du jobbat ett tag med marknadsföring och försäljning. Det sitter i ditt dna att prata om hur bra din produkt och tjänst är. Istället för att prata om kunden och kundens problem. Och hur din produkt är lösningen på deras problem.

 

Storybranding är en kommunikationsfilosofi. Ett koncept för hur du ska kommunicera för att nå ut med ditt budskap. Det bygger på att använda samma dramaturgiska formel som i bra storytelling.

 

Storybranding – i praktiken

Vill man jobba med storybranding handlar det i princip alltid om att först ta fram företagets eller varumärkets brand story och oneliner. Det är (för en som är utbildad i processen) relativt enkelt att göra.

Med det som grund gör man sedan:

  1. En nulägesanalys av befintlig kommunikation för att ta reda på vad som behöver ändras för att organisationen ska kommunicera enligt storybranding-modellen.
  2. En för varje företag/varumärke/organisation unik kommunikationsplan baserad på brand storyn och nulägesanalysen.

Hur snabbt förändringsprocessen går beror såklart på budget och hur stor förändring man behöver göra.

Storybranding – effekten/resultat

Det fina med storybranding är att du kan använda i all kommunikation, i text och film och tal. Effekten när man jobbar med storybranding är tydlig: hela organisationen samlas runt ett enkelt budskap och en tydlig story. Det innebär att alla pratar med samma röst, har samma budskap.

Sajten förmedlar samma budskap som säljaren på möte som vd som gör en föreläsning som arbetare på golvet som förklarar för sina vänner på en middag.

Ett enkelt och tydligt budskap. Som genom att det är strukturerad som en story är intressant och engagerande för den som lyssnar. Det är så man skapar kommunikation som står ut i dagens informationsbrus.

Storytelling får dina kunder att hitta dig. Storybranding får dom att förstå hur du kan hjälpa dom.

Från ett säljperspektiv kan man förklara skillnaden så här:

Storytelling får dina kunder att hitta dig. Storybranding får dom att förstå hur du kan hjälpa dom.

 

 

GRATIS GUIDE OM  KRAFTEN I STORIES

Ebook om kraften i storytelling

Förstå hur du kan skapa tydligare budskap. Hur du kan bygga starkare varumärken. Och hur du kan sälja bättre. Bara genom att använda kraften i stories.

Den här e-boken förklarar kraften med storytelling. (Hint: en del av det är psykologiskt och undermedvetet). Fyll i formuläret nu så har du den i mailen direkt.